18 april 2014

Ambassadör för Mörkersdottir förlag!



När Mörkersdottirs förlag sökte ambassadörer så var jag inte sen med att anmäla mitt intresse och jag hade turen att blev en av två utvalda. Det här kommer att innebära att jag kommer att läsa och recensera minst en bok i månaden åt dem. Det känns jättekul och förhoppningsvis kommer ni att få ta del av en hel del intressanta boktips. Ambassadörskapet kommer dock inte att innebära så stora förändringar för er och jag kommer att fortsätta vara ärlig i mina recensioner oavsett om boken kommer från Mörkersdottirs förlag eller från något annat förlag.

Vill du läsa mer om mig eller om Gabriella som också är ambassadör så kan du gå in här.

Skulle du också vilja bli ambassadör åt Mörkersdottir Förlag så tycker jag att du skicka in en anmälan här!

17 april 2014

Burial Rites av Hannah Kent

Året är1829, vi befinner oss på Island  och pigan Agnes Magnúsdóttir har precis blivit dömd till döden för sin medverkan i ett brutalt dubbelmord. I väntan på sin avrättning skickas Agnes till Kornsá, en avlägsen gård ute på den Isländska landsbyggden. Familjen på gården är inte direkt överförtjusta över Agnes närvaro och rädslan och avskyn gör att familjen inledningsvis undviker all kontakt med henne.

 Men med tiden inser de att hon kanske inte är det kallblodiga monster hon utmålats till. Efterhand öppnar sig den bittra, ordknappa Agnes och avslöjar sin roll vid dråpet på Natan Ketilsson, hennes husbonde och svekfulle älskare. 

Det här är en historisk roman med verklighetsbakgrund och det märks att 
Hannah Kent har gjort grundliga efterforskningar inför den här boken. Inte nog med de autentiska breven som vävts in i historien så är språket oerhört vackert. Det är som att befinna sig i en liten stuga mitt ute i det karja isländska landskapet och framför ens ögon spelas historen om Agnes och hennes fångvaktare upp. Det är en sorglig och orättvis historia som dessutom har ett olyckligt slut.

I Mars 2014 gav  Damm förlag ut boken på svenska under namnet En mörderska bland oss.

16 april 2014

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson


När familjen samlas runt Miriams säng för att fira hennes 85-årsdag tror det att hon blivit dement.Varför påstår hon annars att hon inte heter det alla vet att hon faktiskt heter? Men Miriam är inte dement. Hon bär på en hemlighet som ingen förutom hon känner till, en hemlighet som hon tvingats bära på i nästan hela sitt liv. Under en promenad med sitt barnbarn berättar Miriam om sitt förflutna och sanningen bakom tatueringen på Miriams arm, om hur hon blev Miriam, börjar så sakta komma fram och det är en helt annan berättelse än någon hade kunnat tro.

Det här är den första bok jag läser som är skriven av Majgull Axelsson men det lär absolut inte bli den sista. Trots att jag på något vis vet vad som ska komma sitter jag på helspänn hela tiden och är inte alls beredd på den ohyggliga men på något vis ändå hoppfulla berättelse som målas fram kring Miriams liv, och det faller mer än en tår under läsningens gång.

Jag gillar hur verklighet och fantasi blandas samman och hur dåtid och nutid vävs ihop utan att det alls blir det minsta rörigt och det fantastiska språket sen..

Det här är helt enkelt en fantastiskt bra bok om identitet och utanförskap och om hur rädsla och instinkt kan få en att göra i princip vad som helst för att överleva. Det är också en bok om kvinnornas historia, andra världskriget och romernas situation både under och efter kriget. Jag heter inte Miriam är helt enkelt en bok som alla borde läsa!

Tack så hemskt mycket till Brombergs förlag för recensionsexemplaret!






15 april 2014

Fågelmannen av Mo Hayder

En morgon kallas kriminalkommisarie Jack Caffery och hans kollegor till ett öde industriområde i Greenwich, sydöstra London. Där har en svårt sargad kvinnokropp påträffats. Kvinnan visar sig både ha blivit våldtagen och torterad och den sadistiska mördaren har dessutom lämnat en signatur på kroppen: en liten fågel insydd i bröstet. Knappt har polisen börjat undersöka fallet innan ytterligare fyra kroppar hittas och det står klart för Caffery och hans kollegor att de har med en psykopatisk seriemördare att göra..

Jag läste Ritaul som ingår i Mo Hayders Walking man serie förra året och var lite ljummet inställd då jag kände att handlingen var lite väl långsam och deprimerande. Jag hade också svårt för bokens kvinnliga huvudkaraktär och jag hade faktiskt inte tänkt läsa mer Mo Hayder. Läskiga seriemördare är däremot någonting som jag dras till när det gäller kriminalromaner så när jag läste baksidestexten till fågelmannen av samma författare, så kände jag direkt att den här boken måste jag läsa. Fågelmannen är den första och inledande delen i Mo Hayders kriminalserie med kriminalkommissarie Jack Caffery i huvudrollen.

Jag är glad att jag gav Mo Hayder en chans till för detta var riktigt ruggigt och det ligger en känsla av Jack the Ripper över hela historien. Det sker dessutom hel del oväntade vändningar och den mörka och lite hopplösa atmosfären bidrar till en riktigt kuslig stämning som gav mig mer än en rysning längst ryggraden. Det här är dock ingen bok för svagmagade för jag lovar dig att du kommer att både äcklas och fascineras över Hayders mörka och skrämmande fantasi.

Tack till modernista för ett mycket uppskattar recex! 

14 april 2014

#blogg100 gick ju sådär kan man säga..

43 dagar och lika många inlägg blev det innan jag gav upp min blogg100 utmaning. Det känns ändå rätt okej och jag är glad att jag klarade mig så länge. Jag började dock känna att innehållet på bloggen blev lidande och så vill jag så klart inte ha det, så nu kör vi som vanligt igen.

De närmaste dagarna kommer det att dyka upp ett par recensioner. Bland annat på Fågelmannen av Mo Hayder och Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. Det kommer också att ske lite förändringar framöver, men mer om det vid ett senare tillfälle.

08 april 2014

JOBB!

Jag har fått jobb! Bara till i slutet på oktober men i alla fall. Jag är superglad! Nu ska jag fira med fruktsallad och kesella vanilj och kanske lite läsning i Majgull Axelssons Jag heter Miriam. Mycket bra än så länge. =)


06 april 2014

Dejá Dead av Kathy Reichs



Författare: Kathy Reichs
Förlag: Arrow Books Ltd
Format: Storpocket
Språk:Engelska
Antal sidor: 544
ISBN:9780099574859

"Bagged and discarded, the dismembered body of a woman is discovered in the grounds of an abandoned monastery. Dr Temperance Brennan, Director of Forensic Anthropology for the province of Quebec, has been researching recent disappearances in the city. Soon she is convinced that a serial killer is at work. But when no one else seems to care, her anger forces her to take matters into her own hands. Her determined probing has placed those closest to her in mortal danger, however. Can Tempe make her crucial breakthrough before the killer strikes again?"

Mina tankar:
De senaste tre månaderna har jag plöjt igenom tv-serien Bones och tyckte att det kunde vara kul att jämföra tv-serien med böckerna som serien är baserad på. Det man ska ha klart för sig innan man läser böckerna är dock att tv-serien inte alls är som böckerna. Det finns inga squints, ingen Both och Temperance Brennan är en medelålders, frånskild, nykter alkoholist. Hon jobbar inte på Jeffersonian utan bor och arbetar i Canada. Det bokens Tempe har gemensamt med tv-serien är att hon arbetar med samma sak och dessutom ständigt utsätter sig själv för faror. Så är det tv-serien man vill läsa i bokform så kommer man att bli mycket besviken. 

Bokens börjar dessutom väldigt långsamt och det är först efter 100 sidor som det faktiskt börjar hända något, men då hade jag redan börjat lista ut vissa detaljer i historien och satt mest bara och väntade på det som komma skulle. Mycket av boken hade man med fördel kunnat hoppa över, som exempelvis de långa och utförliga obduceringsbeskrivningar med konstiga namn på ben som man knappt vet var dem sitter och de otroligt onödiga franska fraser. Andra halvan av boken bestod dock till stor del av jakten på mördaren och det var här det faktiskt började bli spännande och stundtals riktigt nervkittlande.

Jag är lite ljummet inställd till den här boken. Vissa delar var bra, andra mindre bra och mitt betyg hamnar någonstans mitt emellan. Är man ute efter mer Bones så är man fel ute, men gillar man thrillers med obehagliga mördare så kanske det passar bättre..